Jeremia 9:1 O att mitt huvud var vatten och mina ögon en källa av tårar, att jag kan gråta dag och natt över de dödade av mitt folks dotter! 9:2 O om jag hade ett boende i öknen för vägfarande; att jag kan lämna mitt folk och gå från dem! ty de äro alla äktenskapsbrytare, en församling av förrädiska män. 9:3 Och de böjer sina tungor som sin båge för lögn, men det är de inte tapper för sanningen på jorden; ty de går från det onda till ond, och de känner inte mig, säger HERREN. 9:4 Se till var och en av sin nästa och lita inte på någon broder: ty varje broder kommer helt och hållet att förtränga, och varje nästa kommer att vandra med förtal. 9:5 Och de skola bedra var och en sin nästa, och de skola icke tala om sanning: de har lärt sin tunga att tala lögn och trötta ut sig att begå orättfärdighet. 9:6 Din boning är mitt i svek; genom svek vägrar de att känna mig, säger HERREN. 9:7 Därför säger HERREN Sebaot så: Se, jag skall smälta dem Prova dem; ty hur skall jag göra med mitt folks dotter? 9:8 Deras tunga är som en utskjuten pil; det talar svek: man talar fridfullt mot sin nästa med sin mun, men i hjärtat lägger han sitt vänta. 9:9 Skall jag inte besöka dem för dessa saker? säger HERREN: skall inte min hämnas själen på en sådan nation som denna? 9:10 För bergen vill jag upptaga en gråt och klagan, och över de vildmarkens boningar en klagan, ty de är uppbrända, så att ingen kan gå igenom dem; inte heller kan män höra rösten av boskapen; både himmelens fåglar och vilddjuren flyr; de är borta. 9:11 Och jag skall göra Jerusalem till högar och en håla av drakar; och jag ska göra Juda städer öde, utan invånare. 9:12 Vem är den vise mannen, som kan förstå detta? och vem är han för vem HERRENS mun har talat, att han må förkunna det, för vilket land förgås och bränns upp som en öken, som ingen går igenom? 9:13 Och HERREN sade: Därför att de har övergivit min lag, som jag har lagt fram dem, och de hava icke hört min röst och icke vandrat i dem; 9:14 Men de har vandrat efter sitt eget hjärtas fantasi och efter Baalerna, som deras fäder lärde dem: 9:15 Därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall föda dem, även detta folk, med malört och ge dem vatten av gall att dricka. 9:16 Och jag skall skingra dem bland hedningarna, vilka varken de eller deras fäder har känt, och jag skall sända ett svärd efter dem, tills jag har konsumerade dem. 9:17 Så säger HERREN Sebaot: Beakta och ropa till sorg kvinnor, så att de må komma; och skicka bud efter listiga kvinnor, att de må komma: 9:18 Och låt dem skynda sig och uppta en klagan över oss, så att våra ögon må rinna ner av tårar, och våra ögonlock forsar av vatten. 9:19 Ty från Sion hörs en jämmerröst: Huru är vi förstörda! vi är mycket skam, därför att vi har övergivit landet, därför att vårt bostäder har fördrivit oss. 9:20 Men hören HERRENS ord, ni kvinnor, och låt era öra ta emot hans muns ord, och lär edra döttrar att jämra sig, och var och en henne grannes klagan. 9:21 Ty döden har stigit upp genom våra fönster och gått in i våra palats, att skära bort barnen utifrån och de unga männen från gator. 9:22 Tala: Så säger HERREN: Även kropparna av människor skola falla som dynga på det öppna fältet och som en handfull efter skördaren, och ingen ska samla dem. 9:23 Så säger HERREN: Låt inte den vise berömma sig av sin vishet, inte heller låt den mäktige berömma sig av sin makt, låt inte den rike berömma sig av sin rikedom: 9:24 Men låt den som berömma sig berömma sig av detta, att han förstår och känner mig, att jag är HERREN, som utövar nåd, rättvisa, och rättfärdighet på jorden, ty i detta har jag lust, säger jag Herren. 9:25 Se, dagar kommer, säger HERREN, då jag skall hemsöka alla dem som är omskurna med de oomskurna; 9:26 Egypten och Juda och Edom och Ammons barn och Moab och alla som är i de yttersta hörnen, som bor i öknen, för alla dessa folk äro oomskurna, och hela Israels hus äro det oomskuren i hjärtat.