Jesaja 1:1 Jesajas, Amos sons syn, som han såg om Juda och Jerusalem på Ussias, Jotams, Ahas och Hiskias dagar, kungar i Juda. 1:2 Hör, du himlar, och lyssna, du jord, ty HERREN har talat: Jag har fostrat och fostrat barn, och de har gjort uppror mot mig. 1:3 Oxen känner sin ägare och åsnan sin herres krubba, men Israel gör det vet inte, mitt folk tänker inte. 1:4 O syndiga nation, ett folk lastat med orättfärdighet, en säd av ogärningsmän, barn som är fördärva: de har övergivit HERREN, de har retade Israels Helige till vrede, de har gått baklänges. 1:5 Varför skulle ni mer drabbas? ni kommer att göra uppror mer och mer: den hela huvudet är sjukt, och hela hjärtat svimmar. 1:6 Från fotsulan ända till huvudet finns ingen sundhet Det; men sår och blåmärken och förruttnande sår: de har inte varit sluten, varken bunden, ej heller mjukad med salva. 1:7 Ditt land är öde, dina städer är uppbrända i eld: ditt land, främlingar slukar det inför ditt ansikte, och det är öde, som störtat av främlingar. 1:8 Och dottern Sion lämnas kvar som en stuga i en vingård, som en loge i en trädgård av gurkor, som en belägrad stad. 1:9 Om inte HERREN Sebaot hade lämnat åt oss en mycket liten kvarleva, vi skulle ha varit som Sodom, och vi borde ha varit som Gomorra. 1:10 Hören HERRENS ord, I Sodoms furstar! lyssna till lagen om vår Gud, ni Gomorras folk. 1:11 Vad är edra offer för mig? säger HERRE: Jag är full av vädurs brännoffer och fett av foder odjur; och jag njuter inte av blod från tjurar eller lamm eller av han getter. 1:12 När ni kommer för att framträda inför mig, som har krävt detta från er hand, att beträda mina domstolar? 1:13 Bär inte mer fåfängliga gåvor; rökelse är en styggelse för mig; Den nya månar och sabbater, kallelsen till församlingar, kan jag inte bli av med; det är orättfärdighet, även det högtidliga mötet. 1:14 Dina nymånar och dina högtider hatar min själ: de är en besvär för mig; Jag är trött på att bära dem. 1:15 Och när ni breder ut era händer, skall jag dölja mina ögon för er. ja, när ni ber många, jag vill inte höra: era händer är fulla av blod. 1:16 Tvätta dig, gör dig ren; lägg bort det onda i dina gärningar från förr mina ögon; upphör att göra ont; 1:17 Lär dig att göra bra; söka dom, befria de förtryckta, döma faderlös, vädja för änkan. 1:18 Kom nu och låt oss förena varandra, säger HERREN, även om edra synder vara som scharlakansröd, de skola bli vita som snö; fast de är röda som karmosinröda, de skall bli som ull. 1:19 Om I ären villiga och lydiga, skolen I äta det goda i landet. 1:20 Men om I vägrar och gör uppror, skolen I förtäras med svärd. HERRENS mun har talat det. 1:21 Hur har den trogna staden blivit en sköka! den var full av dom; rättfärdighet bosatte sig i den; men nu mördare. 1:22 Ditt silver har blivit slagg, ditt vin blandat med vatten. 1:23 Dina furstar är upproriska och tjuvars följeslagare: var och en älskar gåvor och jagar efter belöningar: de dömer inte faderlösa, inte heller kommer änkans sak till dem. 1:24 Därför säger HERREN, HERREN Sebaot, Israels väldige: Ack, jag vill lätta mig på mina fiender och hämnas mig på mina fiender. 1:25 Och jag skall vända min hand mot dig och renodla bort ditt slagg, och ta bort all din plåt: 1:26 Och jag skall återställa dina domare som förr, och dina rådgivare som vid början: därefter skall du kallas: Staden rättfärdighet, den trogna staden. 1:27 Sion skall återlösas med dom, och hennes omvända med rättfärdighet. 1:28 Och överträdarnas och syndarnas förintelse skall ske tillsammans, så skola de som överge HERREN förgås. 1:29 Ty de skola skämmas över de ekar som I har begärt, och I skall bliva förvirrad för de trädgårdar som ni har utvalt. 1:30 Ty ni skall vara som en ek vars löv vissnar, och som en trädgård som har inget vatten. 1:31 Och den starke skall vara som en släpa, och dens skapare som en gnista, och de båda skall brinna tillsammans, och ingen skall släcka dem.