Jesaja
1:1 Jesajas, Amos sons syn, som han såg om Juda och
Jerusalem på Ussias, Jotams, Ahas och Hiskias dagar, kungar i
Juda.
1:2 Hör, du himlar, och lyssna, du jord, ty HERREN har talat: Jag har
fostrat och fostrat barn, och de har gjort uppror mot mig.
1:3 Oxen känner sin ägare och åsnan sin herres krubba, men Israel gör det
vet inte, mitt folk tänker inte.
1:4 O syndiga nation, ett folk lastat med orättfärdighet, en säd av ogärningsmän,
barn som är fördärva: de har övergivit HERREN, de har
retade Israels Helige till vrede, de har gått baklänges.
1:5 Varför skulle ni mer drabbas? ni kommer att göra uppror mer och mer: den
hela huvudet är sjukt, och hela hjärtat svimmar.
1:6 Från fotsulan ända till huvudet finns ingen sundhet
Det; men sår och blåmärken och förruttnande sår: de har inte varit
sluten, varken bunden, ej heller mjukad med salva.
1:7 Ditt land är öde, dina städer är uppbrända i eld: ditt land,
främlingar slukar det inför ditt ansikte, och det är öde, som störtat
av främlingar.
1:8 Och dottern Sion lämnas kvar som en stuga i en vingård, som en loge
i en trädgård av gurkor, som en belägrad stad.
1:9 Om inte HERREN Sebaot hade lämnat åt oss en mycket liten kvarleva, vi
skulle ha varit som Sodom, och vi borde ha varit som Gomorra.
1:10 Hören HERRENS ord, I Sodoms furstar! lyssna till lagen om
vår Gud, ni Gomorras folk.
1:11 Vad är edra offer för mig? säger
HERRE: Jag är full av vädurs brännoffer och fett av foder
odjur; och jag njuter inte av blod från tjurar eller lamm eller av
han getter.
1:12 När ni kommer för att framträda inför mig, som har krävt detta från er hand,
att beträda mina domstolar?
1:13 Bär inte mer fåfängliga gåvor; rökelse är en styggelse för mig; Den nya
månar och sabbater, kallelsen till församlingar, kan jag inte bli av med; det är
orättfärdighet, även det högtidliga mötet.
1:14 Dina nymånar och dina högtider hatar min själ: de är en
besvär för mig; Jag är trött på att bära dem.
1:15 Och när ni breder ut era händer, skall jag dölja mina ögon för er.
ja, när ni ber många, jag vill inte höra: era händer är fulla av
blod.
1:16 Tvätta dig, gör dig ren; lägg bort det onda i dina gärningar från förr
mina ögon; upphör att göra ont;
1:17 Lär dig att göra bra; söka dom, befria de förtryckta, döma
faderlös, vädja för änkan.
1:18 Kom nu och låt oss förena varandra, säger HERREN, även om edra synder
vara som scharlakansröd, de skola bli vita som snö; fast de är röda som
karmosinröda, de skall bli som ull.
1:19 Om I ären villiga och lydiga, skolen I äta det goda i landet.
1:20 Men om I vägrar och gör uppror, skolen I förtäras med svärd.
HERRENS mun har talat det.
1:21 Hur har den trogna staden blivit en sköka! den var full av dom;
rättfärdighet bosatte sig i den; men nu mördare.
1:22 Ditt silver har blivit slagg, ditt vin blandat med vatten.
1:23 Dina furstar är upproriska och tjuvars följeslagare: var och en älskar
gåvor och jagar efter belöningar: de dömer inte faderlösa,
inte heller kommer änkans sak till dem.
1:24 Därför säger HERREN, HERREN Sebaot, Israels väldige:
Ack, jag vill lätta mig på mina fiender och hämnas mig på mina fiender.
1:25 Och jag skall vända min hand mot dig och renodla bort ditt slagg, och
ta bort all din plåt:
1:26 Och jag skall återställa dina domare som förr, och dina rådgivare som vid
början: därefter skall du kallas: Staden
rättfärdighet, den trogna staden.
1:27 Sion skall återlösas med dom, och hennes omvända med
rättfärdighet.
1:28 Och överträdarnas och syndarnas förintelse skall ske
tillsammans, så skola de som överge HERREN förgås.
1:29 Ty de skola skämmas över de ekar som I har begärt, och I
skall bliva förvirrad för de trädgårdar som ni har utvalt.
1:30 Ty ni skall vara som en ek vars löv vissnar, och som en trädgård som har
inget vatten.
1:31 Och den starke skall vara som en släpa, och dens skapare som en gnista, och de
båda skall brinna tillsammans, och ingen skall släcka dem.