Predikaren
11:1 Kasta ditt bröd på vattnet, ty efter många dagar skall du finna det.
11:2 Ge en del åt sju och även åt åtta; ty du vet inte vad
ondska skall vara på jorden.
11:3 Om molnen är fulla av regn, tömmer de sig över jorden
om trädet faller mot söder, eller mot norr, på platsen
där trädet faller, där skall det vara.
11:4 Den som ser på vinden skall inte så; och den som ser på
molnen ska inte skörda.
11:5 Såsom du inte vet vad som är andens väg, och inte heller hur benen gör
växa upp i hennes havandes moderliv, så vet du inte
Guds gärningar som skapar allt.
11:6 Så din säd på morgonen, och på kvällen håll inte tillbaka din hand.
ty du vet inte om det kommer att lyckas, vare sig detta eller det, eller
om de båda ska vara lika bra.
11:7 Visserligen är ljuset ljuvt, och det är skönt för ögonen
se solen:
11:8 Men om en man lever många år och gläds åt dem alla; låt honom ändå
kom ihåg mörkrets dagar; ty de skola bliva många. Allt som kommer
är fåfänga.
11:9 Gläd dig, o unge man, i din ungdom; och låt ditt hjärta glädja dig i
dina ungdomsdagar och vandra på ditt hjärtas vägar och i åsynen
av dina ögon: men vet du att för allt detta kommer Gud att låta
dig till domen.
11:10 Ta därför bort sorgen från ditt hjärta och lägg bort det onda från ditt
kött: ty barndom och ungdom är fåfänga.